When your head takes over.
igår, när jag fick lite tid över för att tänka på annat än alla måsten, så började jag bara fundera på livet i allmänhet. att jag har drömt om örnsköldsvik i hela mitt liv, alltid känt mig som hemma här, lovat mig själv sedan jag knappt varit en halvmeter lång att jag ska flytta dit när tiden är rätt. och studenten var symbolen för just det, att nu jäklar är gymnasiet över, nu kan jag göra det jag vill.
and here i am, liksom! inom ett yrke jag älskar, med en dröm om att få uppgraderas ett snäpp högre inom vårdyrket, i just den staden jag älskar mest, i en lägenhet som är såsåså himla fin, med killen som varit min i snart tre år & som jag älskar mest av allt, och samt med vår älskade hund som är världens finaste & duktigaste.
men visst känns det annorlunda när man är van vid något helt annat uppe i lycksele; att flytta emellan mamma & pappa varje söndag, typiska dagar då man antingen gick eller fick skjuts till skolan och där väntade världens bästa klass, de bästa lärarna, dock kalla lektionssalar & en stor jvla kall skola i sig & inte alltid maträtter att hurra för. men flera kaffekoppar i skolcafeét har förbrukats rikligt & långa raster där man även umgicks med vänner i de andra klasserna & fick skratta sig till magont.
livet där blev ganska enformigt; särskilt då helgerna gick åt till att träffa christoffer jämt, skiljas från honom varje söndagkväll & sakna ihjäl mig efter honom under veckorna. den ständiga kampen mot sig själv & mot onda tankar när man levde med det där distansförhållandet.
men ger man sig fan på det så går det, kan jag försäkra er som kanske är eller kommer hamna i samma sits.
att sakna ingår i livet! man kommer aldrig ifrån det. jag kommer alltid sakna allting som var i lycksele, meningslösa men ändå roliga filmkvällar i små lägenheter, hemmafesterna, den enda nattklubben som man lärde sig att gilla, kvällar då vi några i klassen samlades för att baka något gott & samtidigt plugga inför något drygt historieprov eller så, myskvällar då man kunde slappa i soffan med föräldrarna & dricka kaffe & titta på halv åtta hos mig, bara sådana små saker men ändå väldigt betydelsefulla.
hur som helst, jag är så himla lycklig! stolt över mig själv för vad jag åstadkommit. det tycker jag att alla ska försökra vara, vara stolt över sig själv, nöjd med sig själv, vakna upp varje morgon & känna att man är bra precis som man är! =) för det är du!
Kommentarer
Trackback
