Hyllningen däremellan.

"när stunden kommer ska jag hitta en plats i skogen, i mörkret. lågorna ska stiga från mina händer. fingrarnas glöd. min eld ska brinna. när flammorna slocknat ska jag vända mig om. fortsätta in i dunklet. till allt som väntar oss som går före de andra. och i slutet av natten ska jag sträcka mig mot åskans dunder. där finns ingen plats för rädsla kvar."
 
& när det inte ens känns som sommarlov, istället är det kyligt &
man ligger kvar under täcket, struntar i det mesta, bara tänker.
 
men kvällar då man samlas några stycken, sitter utomhus &
äter godsaker & förtär alkohol, pratar om exakt allting, skrattar
& vrider sig åt saker som vanligtvis inte är roligt, när man blir
lullig & det känns som att all kärlek från vännerna får mig att
känna så; sådana stunder måste fan vara dem allra finaste.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0