Tvivel.

du är fri och tar allting för givet, du kan skratta åt livet
du lever för stunden, precis som jag
jag har frihet i blicken, precis som du
här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå
 
det kallas tvivel, det där som stör
det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort som en fågel i bur
en obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
det känns tomt, eller hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0