Än finns det tusentals tårar kvar.




en tisdag till avklarad,
fullt ut levande & glad.
jag har gjort klart matten.
jag ska rasta oliver och
därefter påbörja medicinen.
imorgon har vi sovmorgon
i tusen år känns det som,
vi får aldrig ha sovmorgon
nästan. jag förlorar den
obligatoriska nuförtiden på
torsdagar tack vare matten
så detta är jag fan värd.
tack ulrika!

helg nu? -ja tack!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0