fannyforsberg

dom två personerna i mitt liv som vet mest om mig och som kan alla mina humör.
när jag är på mitt värsta morgonhumör drar sig pappa undan och rakar sig länge
på toan och sparar på skämten till senare på eftermiddagen då jag är glad igen.
pappa är den socialaste jag vet. det går inte att gå på stan med honom utan att
han vill stanna och prata tjugo minuter med flera olika personer. humöret går även
lite upp och ner beroende på om någonting går fel för honom. om modo förlorar blir
ett hejdundrande kalas. nu vet man vars jag och min bror fått våra heta temperament
ifrån!
pappa brukade vara den som jag gick till på nätterna när jag
drömde mardrömmar. till skillnad från mamma kunde han dela med sig av täcket.
och under alla mina år på dagis satte han upp en liten tofs mitt på mitt huvud, han 
kunde nämligen inte göra någon annan frisyr. så den blev känd tillslut.

mamma och jag är lika på väldigt många sätt. fast samtidigt olika. likheter är att vi
passar tider, gillar bakning och matlagning, samma humor och läsa. läsa är nånting
vi båda kan sitta i timmar och göra! en olikhet som jag endast kan komma på nu är
att hon måste göra allting rätt, annars blir hon galen. för mig spelar det ingen roll
precis, bara det blir gjort, så att säga.
har varit nära att förlora mamma en gång, jag var bara tolv år, och sorkpesten var
nära att ta henne ifrån mig. men jag hade all världens tur hos mig. 





långt och drygt att läsa men whatever. mina föräldrar är dom bästa som finns och utan
dom, vad vore livet då?